Korta ställningar i kroki

Konst är intressant.
Att lära sig teckna är viktigt - och vansinnigt roligt.
Här är några av mina resultat av de två-minutersställningar modellen poserade för oss i slutet av kursen:

Kroki på Kyrkerud

Krokikurs på Kyrkerud,
med härliga kamrater och nya kunskaper. Kan man begära mer av livet?

Ellinor Henriksson var den enda jag kände i förväg, och Annelise Hauge lärde jag känna genom henne. De andra i kursen blev bara bonus, som nya vänner och bekanta.

Jag låter en bildkavalkad visa hur det var. Ibland ska man bara visa bilder, ingenting annat.

Durham, NC

Flygtur till Durham, NC.
Hamtad pa flygplatsen av Mattias, numera dubbelfar. Fick traffa Liam, Bebis Eleanor (Ellie) och mamma Michele, val hemma i huset. Varmt, go sommar och Liam ar storebror! Lucky, the dog, ar ocksa glad att farmor har kommit. Promenader vantar.


Nagar dagar med lek och gosning, bajsbyte och pussar. Besok pa Weaver steet, med underbar musik och brunch. Mysigt.

++++++++++++++++++++

Hyrd stuga pa Topsail Island i Surf City (later som en dromserie pa tv?!) med havet nedanfor och bara sand, sa langt ogat kunde se.




Valdigt mysigt, men jag hade stoooor respekt for vagorna, innan jag vagade forsoka pa att surfa, som Mattias gjorde. Lyckades vid ett tillfalle riktigt folja med vagen, sa att det kandes som en riktig surf.


Pa bilden finns en delfin, en av flera, som dansade lite utanfor i vattnet!

Snart dags att "fira" midsommar, med en liten fest med grannarna pa gatan (i morgon). De har en valdigt bra sammanhallning har, dar de hjalper varandra valdigt mycket med allt mojligt. T ex gjorde de en lista med vilka som skulle laga middag varje dag i sex veckor, nar Mattias och Michele fick Ellie! Wow!

Att resa idag ar en stor upplevelse, och anda har man allting man behover med sig! T ex kan man na allt man behover via webben: svenska telefonnummer, adresser, folk via mail, skicka bilder, banken, platsbanken - allt. Det gor det ibland lite overkligt.

Ha en bra midsommar - where ever you are!
Margaretha

Farmor igen

Farmor igen!

Dagen efter Liam fyllde 2 föddes hans lillasyster Eleanor.
Det så roligt och stort.

Snart ska jag dessutom få träffa både henne, Liam och föräldrarna. Det ska bli underbart. Att vara farmor långt bort är jag knappast ensam om, men det gör det inte lättare.

Jag har på dessa år lärt mig släppa fram min längtan lite, men det är svårt. Så fort den kommer nära mig svämmar känslorna över.

Därför har det varit lättare att försöka att inte tänka för mycket på dem - och det är ju vansinnigt!








Det är tur att jag har Alice, den lilla, söta...
Nu ska jag snart packa väskorna och fara över havet, med paket och choklad, salt lakrits och massssor av kärlek, som tinar i den värmen - nära.

Margaretha

Marie Wickberg till EU-parlamentet

Det är inte bara för att Marie Wickberg har så bra idéer och så mycket energi att försöka förverkliga dem, som jag vill uppmana alla som tycker och/eller känner som hon att rösta och därmed också kryssa för Marie i EU-parlamentsvalet.

Läs om hennes åsikter, vad hon vill kämpa för på Cuf i Värmlands hemsida. Hitta det under bilden till höger.

Jag är egentligen inte Centerpartist, men jag sympatiserar med hennes åsikter i väldigt många frågor. Har heller aldrig varit rädd för att rösta på de personer (och därmed partiet bakom) som jag tycker arbetar för de bästa lösningarna. Jag vill uppmana människor att rösta i EU-valet, och då menar jag egentligen att du måste rösta på något parti, någon kandidat.

Ett av de viktigaste målen är att inte släppa fram de partier som jag inte tycker ska få in några representanter i någon folkvald församling. Extrema partier som vill göra Sverige mer brunt än fasetterat i hela färgspektrumet. Jag vill släppa fram personer med alla åsikter och traditioner, som det innebär, utom den åsikten att just alla dessa ska få plats i vårt land.

Detta är ingen politisk blogg, men när politiken nästan blivit bortglömd i massmedia, när folk inte vet om att det är ett val som berör oss väldigt mycket (eftersom de som ska sitta i EU-parlamentet sitter där i fem år och kan påverka de lagar och förordningar som styr vårt och alla EU:s länder) då måste jag reagera. Det är viktigt att rösta!
Om man ser bakåt i historien kan man se att det bara är de senaste andetagen av historien vi har haft demokratier i världen. Under nästan hela människans tid har vi haft härskare/kungar/tsarer/diktatorer och allt från slavar och trälar till förtryckta arbetare och någon sorts medelklass.

Nu är "marknaden" och politiker våra härskare, ja några andra också, men i stort sett är det så. Då måste vi vara rädda om den möjlighet vi kämpat oss till, som enkla unika, tänkande, röstande människor!
Hur länge sedan var det vi vanliga svenskar inte fick rösta? Inte ens hundra år sedan!
1920 beslöt de styrande i Sverige att alla, både fria män och kvinnor, skulle få en röst var. Förut hade "inte ens" alla män fått rösta! Det fick bara de som hade land/egendom eller pengar eller var födda till makt. Första gången alla fick rösta var i valet 1921. Nu är vi alla födda till, åtminstone den makten, att få lov att tänka själva och rösta!

Så ta vara på den möjligheten, vänner, vem vet när de som strävar efter att få makt, genom att passa på att försöka få in sina kandidater, när du och andra skiter i sin medborgerliga rätt att rösta. För att få möjlighet att ta över, igen. Sådana som SD och andra partier som försöker lägga sina verkliga åsikter i skuggan, så vi inte ska se dem, förrän det är för sent.

Därför röstar jag i EU-parlamentsvalet den 7 juni. Det viktigaste är att du röstar, även om just jag kryssar för Marie!
Margaretha
PS. bilderna är ifrån hennes valupptakt i Karlstad i april. DS.

Anna Odell

Tänk om det hade varit jag som sett en människa som velat hoppa från bron.
Skulle det gjort skillnad?
Jo, jag har redan varit utsatt för handlingen, att en som stod mig väldigt nära tog sitt liv och om jag skulle ha sett detta hade allt rivits upp, blivit som ett öppet sår - igen.
Nu blev jag också påverkad. Liksom alla andra som varit i samma situation som jag. Ledsen, skakad, förtvivlad, alla tankar dyker upp igen, varje gång man utsätts för berättelsen - eller som i det här fallet - man kunde ha blivit vittne.

Ingenting rättfärdigar att man utsätter en annan människa för sorg och förtvivlan. Ingenting rättfärdigar att man utnyttjar och skrämmer andra människor. En professionalism består i att söka göra saker som påverkar, utan att andra människor ska behöva betala med så mycket smärta. Konst ska kännas, ja, men varför låta andra människor betala med (tillsammans räknat) år av sorg!? Det kallar jag amatörism, för man måste kunna göra en sådan konst genom en handling som inte sätter andra i traumatiskt tillstånd. Det kallar jag mer psykopati, när man utan känslor spelar med sina egna känslor för att få folk att reagera, för att kunna studera andra. Och för att bli sedd, också, för ingen kan förneka att det är sedd Anna Odell eller "okänd kvinna" velat bli, inte att bara se andra reagera. Det är känslokallt och utstuderat. Allt i eget vinningssyfte, utan tanke på andras känslomässiga konsekvenser. Att vilja forska i sin släkts förflutna är väl o´key, men på andra bekostnad! Om psykvården blir förbättrad efter detta återstår bara att se!

Jag hade hoppats resultatet var värt alla känslor som svallat i Sverige, både inom och utom konstkretsar. Men det blev ”en tummetott”, jämfört med hur en människor mår, som kanske har behövt möta och försöka övertala den som inte vill leva längre, som skriker och hotar och ”bär sig åt”, både för den som redan bär på en sorg eller inte.

Och hur vet Anna Odell att det inte var just en sådan person hon mötte den dagen?
Eller kanske satt någon i nå´n bil, iakttagande allt?
Hur vet hon vad hon påverkade?
Hur vet Konstfack vad hon påverkade?
Och hur kan man säga sig ”ta ansvar för” någonting/någon man inte kan ta hand om och som hon eller Konstfack inte har en chans att se eller ta konsekvenserna av.
Undrar om någon tog sitt liv för att hon spelade att hon gjorde det?
Det makabra är att sådant tyvärr inspirerar andra.

Livet och konsten kräver erfarenheter – inte bara skådespel.
Margaretha
15 år efteråt

Bilder från Stöpa-parkeringen

Idag hade jag ärende till Torsby, så jag passade på att njuta av utsikten vid parkeringen/utsiktsplatsen nära Stöpafors, vid foten av Tossebergsklätten.

Det är alltid vackert där, sommar som vinter. Och jag har massor av bilder, som jag har tagit. Man kan bara inte låta bli!




Redan några kilometer söder om Torsby hittade jag några vackra björkar, som vintern fått omskapa, till en solfjäder, eller nå´t sån´t...

Margaretha